Kom ihåg att all färd sker på egen risk! Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare. Motorljud och vibrationer gör dessutom att föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.

Kom ihåg isdubbarna!

Innan du ger dig ut

  • Planera färdvägen, lyssna gärna med ortsbefolkningen om du är osäker.
  • Undvik att köra på okända vattendrag.
  • Undvik mörkerkörning, på okända, ej ruskade isleder.
  • Kom ihåg att tidigare ”säkra” överfarter snabbt kan försämras, speciellt vid reglerade eller strömmande vattendrag.
  • Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna. Har du pulka kopplad, låt kapellet vara öppet.
  • Ha lyset på även dagtid.
  • Bär hjälm och medför ombyteskläder.
  • Isdubbar bärs runt halsen och räddningslina medförs åtkomlig.

 Om förutsättningarna kräver det, använd extra flythjälp, exempelvis flytplagg.

Bli säker med rätt kunskap och rätt utrustning

Isens rörelser

Under köldperioder med snöfri eller nästan snöfri is krymper istäcket. Sprickor bildas och fylls här och var med uppträngande vatten som snabbt fryser till. Vid omslag till milt väder stiger isytans temperatur och istäcket utvidgas. Stora spänningar i isen utövar då stark press mot stränder och holmar.

Om pressen blir för stor skjuts istäcket upp på stränderna, eller bryts sönder ute på sjön och bildar kraftiga långsträckta veck i form av uppråkar eller nedråkar. De senare kan bli förrädiska om vattnet i dem täcks av tunn nyis och snö. Vid de tillfällen spänningar i istäcket utlöser sprickor och veck kan man höra isen ”sjunga” eller ”råma”.

Knakningar och råmningar i isen är vanligast vid fallande temperatur. Isens undersida har kontakt med vattnet och har därför temperaturen noll grader, medan temperaturen i isens ovansida sjunker i sådana vädersituationer och drar därför ihop sig. De spänningar i isen som detta leder till ger upphov till sprickor, och det är när dessa sprickor uppstår som ljudet bildas.

 

Färgen på isen

Mörkare färg tyder oftast på tunnare is, ljusare färg kan tyda på snöis (som är mindre bärkraftig än kärnis). Snö på isen isolerar, ligger det snö på isen skall man hålla utkik efter gråa stöpfläckar vilket tyder på underfrätning, tjockare drivor måste alltid undersökas, under dem kan isen vara näst intill helt bortsmält.

Faror på isen

Exempel på områden där det kan vara tunnare is är; där vattnet under är i rörelse, där något isolerar, leder värme etc.
”Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund, vindbrunn”. Vid dessa platser skall man vara extra uppmärksam.

Läs mer om skoter och is hos SNOFED


Läs mer om Issäkerhetsrådet